Barnvagnstest / Utvärdering 2

Pappaledigheten går mot sitt slut för den här gången, att sex månader kunde gå så fort hade man väl aldrig kunnat tro. Får väl se om det blir några fler knoddar under åren som kommer, så kanske jag återupptar det här lilla bloggexperimentet. Att blogga under pappaledigheten gick, som ni helt säkert märkt, inte alls. Lite besviken att jag inte fick till de där barnvagnsutvärderingarna som verkade vara uppskattade när jag ser till min besöksstatistik. 

Så jag bjussar på en gratis affärsidé till den som har lite tid till övers; Starta en sajt som utvärderar och testar barnvagnar/barnprylar. Jag hinner inte, men ni kan väl skicka en rad om ni skulle ta tag i det :-)

Hur som helst, en liten uppföljning av min utvärdering av Teutonia Mistral S tänkte jag att jag skulle få till innan jag tackar för mig för den här gången.

Vagnen har rullat ganska precis 1,5 år nu och den har varit otroligt bra på alla sätt och vis, smidig att köra i den flesta väder och på de flesta underlag. Och som jag skrev i den tidigare utvärderingen så är de svängbara framhjulen ett måste på en vagn man kör dagligen. Det är helt enkelt smidigare att ta sig fram mellan butikshyllor, runt människor, navigera på tågstationer osv osv.

De stopp jag efterlyste hittade vi en hyfsat bra lösning på, köpte en drickahållaren för golfvagnar som vi fäste på handtaget, bra att ha en flaska vatten lätt tillgängligt, och som en extra bonus så fick man ju ett stopp för skötväskan så inte den halkar ner hela tiden.

En annan bra sak är lastkapaciteten, jag har skött handlandet så gott som hela tiden jag varit hemma (utan bil) och knatat till och från affären, och korgen under vagnen rymmer en hel del plus att man kan hänga en eller ett par kassar på handtaget - drickahållaren gjorde ett bra jobb även här.

Skötväskan är ju nästan ett kapitel i sig, efter att den vi köpte samtidigt som vagnen (Tyco tror jag den hette) hade pajjat typ tre gånger så gav vi upp och skaffade en Skiphop Duo  som har varit väldigt mycket bättre - kan verkligen rekommenderas!

"Duo" innebär att man har en lång rem när man ska ha den på axeln, och sen kopplar man bort den och använder två korta (som sitter fast i väskan) för att sätta fast den runt vagnens handtag. Låter nog mer komplicerat än det är. Kolla länken ovan så fattar ni direkt, väldigt smidigt hur som helst.

Det är ett par saker som jag irriterat mig på med vår vagn;

1. Den saknar fotbroms. Klart irriterande när man ska åka buss, men egentligen bara då. Detta tror jag iofs Teutonia har fixat på årets modell.

2. Bakhjulen lossnar. Fästanordningarna för bakhjulen har inte varit helt pålitliga, hjulen har dock aldrig ramlat av i "farten", men det har varit nära ett par ggr. Lite olustigt. 

3. Suffletten håller sig inte på plats i liggläge. När man lagt ner barnet i liggläge och vill stänga till så mycket det går så räcker det att det är lite guppigt underlag för att suffletten ska åka tillbaka lite grann, den håller sig liksom inte helt uppfälld. Lite irriterande.

4. Hjulen fylls med gruskorn. Så det börjar låta lite som en maraccas nu. Det är möjligt att det går att pilla bort gummit och tömma dem, men det har jag inte gett mig in på att testa. Det är inte så farligt egentligen, men det hade så klart varit bättre om det inte hände.

Att ta sig fram i snö har inte varit några problem alls faktiskt, det oroade jag mig lite för innan vi köpte vagnen, eftersom den har såpass låga "hjulhus" (eller vad man ska kalla det) framtill. Men jag har hittills aldrig kört fast :-) Även slask och snömodd har funkat förvånansvärt bra, men det j***it jobbigt att rulla vagn i modd ska jag säga, hua.

I dagarna har vi faktiskt köpt en ny vagn, en "dagisvagn". Lilla V är ju 1,5 år nu och jag har under Januari skolat in honom hos dagmamma. Och att släpa den här stora vagnen dit varje dag känns lite overkill så vi har skaffat en BRIO Sitty som är en mindre och enklare vagn. Inte alls lika stadig och skön att köra som Teutonian och har inte ens fullt liggläge, men istället tar den mindre plats, och väger mindre. Och dess huvudsyfte är som sagt att transportera Lilla V till och från dagmamman...så då är det fördelar som väger tungt :-)

Så framåt våren tänkte vi nog sälja av vårt gröna vrålåk, så är ni intresserade kan ni väl lämna en kommentar.

En liten uppdatering.

Ja, vad ska man säga...det här pappabloggandet gick ju sådär.

Lilla V blir fyra månder den här veckan. Från att inte riktigt kunnat föreställa sig hur det skulle vara att bli pappa, förstår jag nu knappt hur det är att inte vara pappa – människan är verkligen fantastiskt anpassningsbar.

Lilla V är världens finaste och gladaste lilla kille – utom när det är dags att sova för natten förstås, det är ju så mycket roligare att vara vaken (...jag undrar var han fått det ifrån... :-o). Och det kan man väl kortfattat säga, är anledningen till det extremt sparsamma närvaron i blogosfären de senaste månaderna.

Hans skratt smälter hela insidan av mig och hans gråt skär som ett svärd i mig. Han har verkligen blivit en stor del av mitt liv och jag kan knappt minnas ett liv utan honom, trots att han bara funnits i det i fyra av mina drygt 330 månader här på jorden (de övriga månderna får jag inte berätta om – då måste jag döda er).

K gör ett grymt jobb här hemma på dagarna, fattar knappt hur hon hinner göra nånting annat än ta hand om honom, jag har varit hemma med honom några få dagar/kvällar på egen hand (han har vägrat flaska ett tag nu vilket intetgjort den möjligheten dessvärrre) och satan vilket planerings/jonglerings/bläckfisk-göra det är med en bebis. Man måste alltid vara 3-4 steg för det man faktiskt tänkt göra för att det ska fungera. K har väl fått lite rutin på det nu efter några månder men jag är ändå djupt imponerad.

På gott och ont har Lilla V haft lite struligt med att somna på kvällarna, han kommer inte riktigt till ro utan somnar aldrig för natten före haltio, och oftast närmare halv elva. Han somnar, sover 30-45 min och sen vaknar han och är riktigt ledsen/sur/otröstlig.
Vilket ju gör att jag och K inte får speciellt mycket tid tillsammans nuförtiden – bara vi två, vilket ju är tråkigt, men det känns som vi fortfarande är 'tajta' och kan prata med varandra på ett bra sätt och vi ser ljuset vid horisonten...när han börjar med fast föda, då, då ska det sovas många långa timmar :-)
Så vad har detta för gott med sig då? Jo, man har ju hört från flera bekanta och läst på forumen om småknoddarna som slocknar vid åtta och vaknar vid kl 02 och vill ha mat och sen igen en eller par gånger till innan gryningen. Vilket leder till två saker; 1. mamma (och evt pappa) får en väldigt upphackad sömn. 2. pappa hinner inte träffa barnet så mycket, eftersom det inte blir så många timmar mellan det att man kommer hem från jobbet och lillen ska sova.
Lilla V somnar som sagt in runt 22 och vaknar oftast inte förrän 04-05 för att få mat och sen kliver han och K upp runt 09. Att han lägger sig runt 22 gör ju även att jag hinner umgås med honom ganska många timmar per dygn trots att jag jobbar...något jag är väldigt tacksam för. Vi turas om att laga mat, men sen har jag hand om Lilla V så gott som hela kvällen, så hinner K få lite annat gjort också.

Lilla V har inte börjat krypa eller vända sig, han verkar mer fokuserad på att få ordning på finmotoriken för tillfället, man kan verkligen se hur han blir duktigare och duktigare på att styra armar, händer och fingrar vecka för vecka...ibland dag för dag t.o.m. Sitter/ligger ofta och är djupt fokuserad och pillar på saker (som sedan allt som oftast hamnar i munnen) och han har dessutom en speciell min han tar till när det koncentrationsdags – undrar om den kommer leva kvar när han blir lite äldre?

En bild är det väl nästan krav på misstänker jag, så här är han vår lilla guldgris;



Den här bilden är nog närmare 2 månader gammal inser jag, men jag hittade en lite mer aktuell också:



Världens finaste lilla kille :-)

Så det får räcka för den här gången...vi få se när jag dyker upp här igen nästa gång. Jag tänker minsann inte lova nått den här gången... ;-)

Ekvation

Blöjhink + Golvvärme = Inget för den kräsmagade.

(Man lär sig nya saker hela tiden)

Papas dag!

Fars dag? Papas dag!

Och vips har det gått en hel månad sen jag skrev senast. Lite trist att det blivit ett så långt uppehåll, för det himla svårt att backtracka de här veckorna för att berätta om lilla V's öden och äventyr sedan han trädde in i våra liv för sisådar sex veckor sedan. Allt flyter liksom ihop i en enda minnesgegga...tyvärr. Men det här inlägget misstänker jag blir någon sorts sammesurium av min första tid med lilla V.
Tanken var ju att den här bloggen skulle gå över i att bli en dagbok över tiden med honom, men det lyckades inte riktigt som ni säkert märkt. Tiden till det har inte riktigt funnits helt enkelt. Efter mina två veckor hemma med K & V så har jag återvänt till arbetet, och den vakna tid om kvällarna vill man ju spendera med älsklingarna. Än så länge har dessutom lilla V lagt sig an med rutiner som liknar våra (förutom att han sover middag 2-4 gånger om dagen), så vi halkar i säng ungefär vid samma tid om kvällarna...mellan elva och tolv..
Jag är förstås jätteglad att han har den här rutinen, eftersom det innebär att jag hinner träffa honom ganska många timmar i vaket tillstånd trots att jag jobbar...vilket lindrar abstinensen något om dagarna. Men det blir inte mycket skrivet...

Han är frisk och fin liten pojk iaf och det känns verkligen som som vi dragit en vinstlott...han är snäll och äter och sover under de flesta situationer som vi utsatt honom för så här långt iaf. Han växer i ett rasande tempo och är nu uppe på 60 cm & 6 kg, så han verkar få i sig det han behöver.

Amningen har fungerat hur bra som helst...blev lite sårigt och slitet i början, men det gav sig efter ett par veckor och med hjälp av amningssnäckor och bröstvårtsskydd vilket underlättade för K en hel del. Men nu går det som en dans :-) Och han äter utan problem från flaska också vilket känns helt underbartdå det ger mig möjlighet att mata honom vissa kvällar, när K pumpat ur lite extra under dagen. Vi har inte haft nått behov av att testa ersättning än, men köpte ett par olika sorter idag bara för att testa nu framöver...kan ju vara bra så att jag kan vara hemma med honom själv en lite längre stund vid behov. Så vi får se hur det går.
Napp verkar han gilla, men fattar inte riktigt hur det funkar än...han suger ett par tag och sen flyger den all världens väg. Så vi får väl se om vi får ordning på det också framöver, är ju ingen kris om han inte vill ha napp...men det kan ju vara ett bra sätt att lugna honom när det kanske inget annat funkar och det inte är läge att mata honom tex.

Det har skett en hel del med lilla Vs utveckling och det känns redan som det börjar ana att det utkristalliseras en liten individ i den lilla kroppen. Han är väldigt stark i nacken och håller upp huvudet utan problem och ser sig gärna omkring – det första tiden styrdes hans intryck nästan till 100% av var vi la honom, men nu väljer han ju själv på ett helt annat sätt och vrider huvudet dit han själv vill och följer saker med blicken...och då helst lampor, som utan konkurrens är hans stora passion så här långt i livet (utöver att äta då förstås). Så vi blir inte förvånade och det är en framtida ljussättare/ljusdesigner vi har att göra med här.
Igår kväll visade han till sin fars stora förtjusning* ett tidigt intresse för ishockey, han hade varit grinig en bra stund och jag gick omkring med honom för att försöka få honom på bättre humör, hade zappat över till en NHL-match och satte mig strax bredvid tv'n för att prata lite med K då jag märkte att lilla Vs fokus hade skiftat från att hänga läpp till männen på isen. Och där låg han sen...helt fängslad av de små männen på isen i ca 20 minuter. Sen blev det periodpaus och då blev han sur igen.

* förtjusning med ett undantag, han verkade onekligen hålla på "fel" lag - jag drog den slutsatsen efter att han spontanjublat då Daniel Alfredsson missade en straff för Ottawa (som är laget jag håller på). Men men...man kan inte få allt här i världen, vill han heja på Montreal så får han väl det.

Första veckan...eller kanske lite längre avskydde han skötbordet, inge roligt alls. Men sakta men säkert har det nu istället blivit ett av de typ topp fem bästa ställena på jorden. When all else fails, tar man honom på axeln och traskar in på toaletten och lägger ner honom på skötbordet, och vips har man en leende och ivrigt fäktande liten herre att göra med (oavsett om det finns en blöja att byta eller inte)...mycket märkligt, men jag ifrågasätter det inte :-) bara att tacka och ta emot.

Får väl se om det är några tappra läsare kvar så här långt, men nu tänkte jag ge mig för idag, fler uppdateringar kommer snart (ska inte dröja en hel månad till nästa gång - promise!). Det där var nog det dummaste jag skrivit...

Barnvagnstest / Utvärdering 1

Hur har det nu gått undrar ni säkert, efter all efterforskning om vilken barnvagn som var den optimala (optimal för oss, bör väl tilläggas). Nu har vi ju varit hemma en stund och hunnit med ett par turer i vagnen min vår lilla kille. Så jag tänkte ge lite löpande utvärdering av våra erfarnheter med vagnen nu under hösten och vintern för att se hur den klarar sig i praktiken.

De föregående inläggen finns de att läsa här:
Barnvagnstest del 1
Barnvagnstest del 2
Barnvagnstest del 3

Första intryck
Vi har ju inte hunnit rulla så många kilometer än, eftersom vi bara varit hemma från BB i knappt två veckor, så detta blir bara det första intrycket av vagnen.
Vi valde ju som sagt en äppelgrön Teutonia Mistral S med svart insats (hård lift) i hård kamp med bland annat Teutonia Spirit S3, Bugaboo Cameleon etc. Svårt att föreställa sig hur den ser ut? Fear not! På allmän begäran kommer här bilder på den införskaffade bebisfarkosten.






På bilderna säckar huvan lite, ser lite sunkigt ut. Men den ser inte alltid ut så...bara när man inte dragit upp den ordentligt...vilket jag såklart borde gjort inför fotograferingen. Oh well.

Hur funkar den då? Mycket bra såhär långt måste jag säga, den är lätt att hantera, smidig att köra, snygg att se på och bäst av allt, vår son sover bra i den :-)

En stor fördel jag märkt med vår vagn jämfört med flertalet andra vagnar ute på stan är de svängbara framhjulen, som gör manövrerandet, framförallt i butiker där utrymmet ju som bekant är ganska begränsat mellan butikshyllorna, väldigt mycket smidigare än med de traditionella barnvagnarna med ett fast hjul i varje hörn på vagnen. Där föraren måste använda sin egen vikt för att trycka ner handtaget på vagnen för att lyfta framhjulen för att komma runt hörn...eller ens svänga. Själv kryssar man smidigt mellan hyllorna med en hand på vagnen... :-) Och detsamma gäller ju ute på gatan, även om det inte är lika påtagligt där.

Mindre bra? Skulle önska mig nån form av krokar eller "stopp" på handtaget som hindrar skötväskan från att röra sig när man åker, så den kunde hänga på en fast plats liksom. Går nog att fixa på nått sätt, har inte hunnit klura så mycket på det än bara. Saknar även reflexer på alla sidor av vagnen, nu finns det bara på sidorna, men fram och bak hade inte skadat heller tycker jag, men det är ju en lätt match att åtgärda själv.

Det får avrunda de första intrycken av vagnen, jag återkommer med fler upptäckter framöver. Det mest intressanta blir att se hur den klarar av snö, is, slask och modd med allt vad det innebär.