Jag var gravid för en helg

Blää...nu har jag verkligen fått känna på hur det är att vara gravid. Ehh..nej? Tänkte alla som läste det där precis, men jo, eller ja...inte exakt då, utan mer en specefik detalj rörande graviditeten nämligen illmåendet. Efter min och Ds lunch i fredags på hyperexklusiva F12 drabbades den blivande fadersgestalten av matförgiftning och spenderade fredagskväll och natt huvudstupa i porslinsfåtöljen...så dystert att behöva se sin 400-kronorslunch (jag hade förlorat ett vad, lång histora) komma ut den vägen. Jag skyller på råräkan, det borde man väl förstått att det aldrig skulle gå väl.

Som tur var startade allt detta elände som sagt på kvällen, så lunchen och berättandet för D gick som planerat :-) ännu en väldigt glad reaktion. Hihi. Hittade en väldigt skönt ingång på ämnet också som jag är nöjd med, för det är juh också en sak...HUR tar man upp det på ett bra sätt?
För T, som var det första jag berättade för, var det på väg hem från jobbet, det var under den veckan K mådde så himla dåligt och jag pratade lite i telefon med henne medans vi promenerade...och jag berättade att hon hade mått dåligt ett par dagar, och han började spekulera i kring vad det var och drog tom upp S (hans gravida flickvän) som exempel på illamående fast utan att koppla min lilla hint...så till slut sa jag bara "ja, fast hon är gravid alltså, så det kan juh vara det" Hehe. Kul att busa lite.
För Mor och Far serverades nyheten tillsammans med efterrätten, vi bjöd på middag här hemma, och när det första tuggorna avnjöts; Allt smakade bra? Härligt. Vad sägs om att bli farmor och farfar? Hehe. Kul att chocka lite.
Med D dök det upp en riktigt straffspark mot öppet mål till läge att ta upp det :-) D hade precis berättat om det senaste rörande sitt stora projekt just nu, sommarstället som ska byggas om, ett 2-3 årsprojekt som jag för övrigt tror kommer bli helt grymt. Så när vi närmade oss slutet på det samtalet sa jag helt enkelt att jag och K också hade inlett ett projekt, D frågade nyfiket vad det var för nått, och jag berättade att det var dags för tillökning till hösten. Hehe. Kul att överraska lite.

Min "graviditet" har börjat ge med sig...äntligen, det har varit en slitsam helg. "Ja, nu vet du hur jag har det - varje dag" sa K innan hon gick och la sig och jag beskrev mitt obehag/illamående. Ja, det är väl bara att bita ihop då...

Ultraljud II

!!!



Det. Är. På. Riktigt. Nu.

September är 29,8mm lång i "fostermått" (huvud - rumpa) och låg med benen i kors och vinkade/gymnastiserade/yogade(?) lite när vi tittade in. K trodde att det skulle bli ett vanligt ultraljud, med det blev ett VUL eftersom det är såpass tidigt i graviditeten (vilket jag såklart hade läst på om - en poäng till mig).

Men hjälp vad häftigt det var...! Att se den lilla röra på sig och den befriande känslan när barnmorskan sa att allt såg mycket bra ut, och att alla delar var där...två armar, två ben och ett hjärta som slog så fort, så fort. Hela den här upplevelsen blev med ens lite verkligare iochmed detta...även om det fortfarande känns lite som att det är på låtsas alltihop.

Imorgon är det dags för ännu ett avslöjande. Hade tänkt berätta för D på jobbet, ska bli kul att se hans reaktion. Är riktigt roligt att dra ut på offentliggörandet :-) är så intressant att se reaktionerna att jag nog ska ta det en och en så långt det går.

Ultraljud

Imorn är det dags. Dags för vårat första ultraljud. Ska bli otroligt spännande att se bilderna imorgon, att äntligen få se vad som pågår därinne i Ks mage...jag och K har skojjat lite om att det kanske är en groda eller nått helt annat som gömmer sig därinne, hehe. Imorn vid lunch får vi svaret. Galet spännande...nu blir det liksom lite mer på riktigt. Får väl se om man får med sig bilder därifrån så kanske det dyker upp några här vad det lider. Nu håller vi tummarna för att det inte är en vinkork, ett skaldjur eller nått annat märkligt som dyker upp på bilderna imorn.

Helgen

I helgen lurade jag, som jag skrev tidigare, iväg till K till en resturang, valet föll på Restaurang J i Nacka strand, dels för att jag hört mycket bra om dem, och för att det ligger en bit utanför stan...skönt att komma iväg lite...Men i tillägg till detta så har man även ett hotell, fyndigt namngivet till Hotell J som dessutom är med i kedjan Design Hotels någon som så klart bådar för en angenäm upplevelse även för ögonen.

Jag hade bokat en "Seaview Weekend" vilket inkluderade en fyra-rätters middag och en övernattning (med sjöutsikt förstås), så vi inledde med middagen nere i restaurangen vid vattnet. Mycket vackert med det mörka vattnet utanför och den öppna spisen som finns i restaurangen. Vi blev väldigt mätta och belåtna, vi fick faktiskt dela på en dessert för det fanns ingen plats kvar i magen på nån av oss efter allt det goda; hummersoppa, kalvrygg med västerbottenpotatis, ostbricka och avslutningsvis en ljuvlig kakao-sorbet (inte choklad, bara kakao, dvs inte söt...veeery nice).
Sen bar det av till hotellet som ligger bara ett hundratal meter från resturangen - där väntade en blombukett på rummet till K som jag hade ringt och beställt tidigare på dagen, den blev hon väldigt glad för, så det kände jag mig lite extra nöjd med...sen tappade vi upp ett bad och slumrade in...
En stor anledning till att jag bokade övernattningen är att K verkligen a-v-g-u-d-a-r hotellfrukostar och denna gjorde henne inte besviken. Väldigt mysig atmosfär, även här hade man en öppen brasa och dessutom mycket gott att äta såklart. K gav betyget "min bästa födelsedag någonsin", så mission accomplished :-)

Påverka fostrets utveckling i magen?

Ja, det mesta av September är juh redan förbestämt via min och Ks genbank. Och vissa delar kan påverkas av hur väl K sköter sig nu under graviditeten, kost, motion osv. Så då har jag självklart börjat fundera hur jag ska kunna ta del av detta och dra mitt strå till Septembers utveckling på detta tidiga stadium.

Som jag förstått det finns det tre möjligheter; via ljud, via ljus eller via beröring.
Efter en snabb koll verkar det enklaste och mest positiva verkar vara påverkan via musik, ska även ta reda på lite mer om magmassage/respons och dylikt, men till att börja med föll valet på musik, något som passar bra eftersom det är ett stort intresse. Ljus kändes aldrig som något rimligt alternativ, har inte letat men jag kan inte tänka mig att man kan uppnå någon vettigt genom att belysa fostret, snarare tvärt om.

Så jag har inlett en liten efterforskning när det gäller att påverka foster med musik, vilket jag kommer redovisa här i bloggen allt eftersom, med start när jag fått lite mer kött på benen, håller fortfarande på att samla in grundfakta...

Vecka 9

Vecka nio är redan avklarad och tiden bara rusar iväg, hinner knappt läsa på om den kommande veckan förrän den är över. På utsidan har det skett lite den här veckan, Ks bröst gjorde helt plötsligt under ett par dagar ett ryck växtmässigt...rätt var det var så var de märkbart större än innan, tur att jag "undersöker" dem så ofta som jag gör, hihi, annars hade jag kanske missat detta. Magens tillväxt lyser däremot med sin frånvaro. K är ofta lite illamående om kvällarna, och dessutom väldigt trött, så det här numera till ovanligheterna att hon håller sig vaken längre än 10 om kvällarna. Och man kan juh förstå att det behövs en hel del sömn med tanke på vilka krafter som släpps lös i hennes kropp, plus att hon inte mår illa när hon sover...så hon lägger sig ofta lite extra tidigt för att slippa känna av illamåendet.

På insidan har det också hänt en del, September har den här veckan växt till någonstans mellan 22 och 30 mm, käken är färdigutvecklad (nåja...lite större ska den väl ändå bli), näsa och öron börjar puta ut och September har även börjat röra på sig för att träna sina muskler, men tack vare sin minimala storlek kan inte K känna av rörelserna än.

Häromdagen var vi på inskrivning hos "vår" barnmorska, hon har hand om ca 180-200 blivande i taget, så om det kommer bli så himlas personligt vet jag inte...kan hon hålla reda på alla utan att tjuvkika i journalen tro? Hon verkar väldigt trevlig hursomhelst. Och med tanke på de drivor av tack-kort hon hade på väggarna, skrivbordet, golvet och taket i sitt rum kan man nog misstänka att hon vet vad hon pysslar med också, vilket juh är skönt att veta. Var ett ganska kort möte, jag behövde egentligen bara lämna min kontaktuppgifter, K däremot fick i tillägg lämna ett par blodprov och kissa på en pinne. Soheila heter hon, barnmorskan, inte helt lätt att få in i huvudet...låter inte som nått annat namn jag känner till iaf, så det är lite lurigt att komma ihåg...tänker på Leila så går det kanske.

*trumvirvel*
Nästa vecka ska vi göra första ultraljudet! Blir nervös bara jag tänker på det...ujuj...känns som att allt det här kommer bli en aning verkligare då. Anledningen till att vi gör det såpass tidigt är juh att vi ska resa iväg sen (bara två veckor kvar nu!!) och blir borta under den tiden man normalt sett gör det första ultraljudet eller det så kallade NUPP-testet, vilket vi alltså inte kommer göra (rekommenderas framförallt för kvinnor över 35). Det finns även en metod som heter KUB-test (som inte har något med gräsmattespelet att göra). Båda dessa tester görs för att kunna göra en bedömning om barnet kan ha Downs syndrom. Tidigare gjordes detta med ett fostervattensprov, men eftersom det ökar chansen för missfall från 0,7 till ungefär det dubbla (siffrorna varierar beroende på var man läser), så är de nya metoderna, som alltså ska vara helt ofarliga, att rekommendera.

NUPP/NUP = NackUPPklarningen
KUB = Kombinerat Ultraljud och Biokemi

Imorn, eller ja, sedan 17 minuter, fyller K år. Ska överraska henne med ett besök på restaurang, fast det är egentligen inte överraskningen, utan den kommer sen, eftersom jag bokat ett rum på ett hotell i anslutning till restaurangen där vi ska spendera natten...mysigt att komma iväg lite - och dessutom älskar K hotellfrukost, så det är nästan mest därför :-)

Läs mer om vad som vanligtvis händer under vecka 9 av graviditeten hos Growingpeople, Gravid.se, Familjeliv och Vårdguiden.

Åh...!

Vad hittar man på bardisken i köket när man kommer hem från sena innebandyträningen då tro?

Jo, en liten lapp och två hjärtformade kakor;
"Varje dag är som alla hjärtans dag med dig... Älskar dig så mycket, ska bli så underbart att få barn med dig."

Jag har en helt magisk flickvän. Hon åkte till jobbet innan jag vaknade imorse och hon hade lagt sig när jag kom hem. Vi hann ses ungefär en timme denna alla hjärtans dag – åt sushi, småpratade lite, pussades lite, mös lite medans vi tittade på Packat & Klart – men ändå kunde den inte varit bättre...

Oj, vad jag älskar dig K.

Att berätta

Jahapp, då var det gjort. I söndags blev Farmor & Farfar delgivna sina nya titlar! Det mottogs med händer i luften och jubel, hihi. Bättre respons går nog inte att få :-)

De hann knappt ut genom dörren förrän det kom ett grattis-SMS från Septembers blivande farbror, dvs min lillebror A. Jag hade tänkt ringa honom dagen efter mina föräldrars besök, han bor och jobbar nämligen i Danmark för tillfället och därför hade jag inte möjlighet att ta det mellan fyra ögon med honom...lite trist, med tanke på hur kul det var att se mina föräldrars reaktion :-)
Jag missade dessvärre det ögonblicket med Ks föräldrar, eftersom hon inte kunde hålla band på sig endast nån vecka efter att vi såg det där plusset och var på besök hos dem - utan mig.

Så de som nu vet är (förutom du som läser detta); farmor & farfar, mormor & morfar, farbror A, min vän T och Ks vän M. Till helgen tänkte jag berätta för resten av mitt "gäng", dvs mina 4-5 närmaste vänner över en lunch, lite pirrigt, även om jag inte är först...MV har ett och väntar sitt andra, och T väntar som jag tidigare skrivit sitt första.

Sen funderar jag på att vänta tills efter resan i mars med att berätta för de övriga vännerna + släkt, då är vi dessutom (förhoppningsvis) över den berömda 3 månadersgränsen, så att allt känns lite tryggare.

Nesting

Som för alla andra blivande fadersgestalter så händer det såklart inte så mycket med mig rent fysiskt under graviditeten, däremot händer det en del i skallen, på alla möjliga plan.
Vet inte om det är stenåldersmannens bygga-bo gen som vaknat till liv, men jag har fått upp ögonen för allt fix i lägenheten, som vi än så länge betat av i stilla mak...en list här...en hylla där.

Men nu känns det som att det måste göras, fast det kan nog även bara vara praktikern/perfektionisten i mig som inser att när September dyker upp kommer chansen att det blir gjort minska drastiskt. En 19 punkters lista blev resultatet av denna tankeresa, som jag nu ska ta tag i är det tänkt. Men det känns som bulken av listan kommer att få vänta tills efter vår resa i mars (17 nätter i Thailand + Kambodja, damn vad jag längtar!!!), dels av ekonomiska skäl så klart men även att man inte vill ha för många projekt på gång samtidigt...men en lista är ju en start åtminstone... :-)

Vecka 8

Då var vecka åtta snart avklarad och allt har förflutit väl såhär långt. K har mått klart bättre den här veckan även om hon blir en aning illamående ibland, men det verkar framförallt vara när hon inte äter regelbundet som det uppstår på dagarna. Dock vaknar hon fortfarande på nätterna och mår dåligt ibland, hon vaknar, mår illa, nyser (?) och somnar om. Mycket märkligt. Och lite lustigt :-)

När det gäller maten verkar det mesta fortfarande fungera bra, det är snarare att hon blir sugen på vissa speciella saker - typ att hon blir väldigt sugen på lasagne eller potatis osv, snarare än att hon får avsmak för nått (förutom det där med nötterna då förstås). Däremot har hon slutat dricka Te, helt tappat sugen på det. Vilket är lite trist, ingen av oss dricker ju kaffe, så det blir lite ensamt vid kvällsfikat nuförtiden...

Kroppsmässigt har det inte hänt så mycket på K, möjligtvis en liten aning större bröst. Jag längtar efter att få se en mage nu, dels för att jag tror det kommer klä K otroligt bra (hon är iofs alltid lika vacker) och att det hela kommer känns lite verkligare.

Under vecka 8 har lilla September växt sig stor som ett krusbär (14-20 mm) och ögon och inneröra är inne i en viktig utvecklingsfas. Bröstkorgen växer och sträcker ut embryot en aning.

Läs mer om vad som vanligtvis händer under vecka 8 av graviditeten hos Growingpeople, Gravid.se och Vårdguiden.

September

Jag har fått för mig att det blir en flicka. Vet inte riktigt varför, det bara dök upp en liten tjej i mitt huvud ganska direkt efter att K pinkade fram det där plusset häromveckan.
Jag börjar misstänka att det kanske är för att jag nånstans allra längst innerst skulle bli om aldrig så litelitelite gladare (sjukt defensiv jag blev nu då) om det skulle ploppa ut en liten kille och att jag därför vill ställa in mig på att det blir en tjej, för att inte bli besviken, fast besviken är såklart helt fel ord, en nanomillimeter mindre exalterad, överlycklig och euforisk kanske är en bättre beskrivning. En liten tjej vore givetvis helt magiskt det också, men det är ju inte samma sak som en kille. Såklart.

Pappor vill väl ha pojkar och Mammor tjejer, är det inte så? Sin egen lilla avbild liksom. Det kanske inte är så konstigt egentligen, och ingenting att skämmas över. Tror jag. Men jag har som sagt fått för mig att det blir en flicka. Och jag brukar ha rätt, fråga K, hehe.
Häromsist kom jag fram till att det inte dög att kalla vår nya familjemedlem för den lille, så med tanke på det och på att E.T.A. är september, så får det bli projektnamnet för den lille här i bloggen framöver; September. Vilket ju skulle kunna bli ett fint flicknamn också...hm.

Mama mia!

Ja, när jag skrev barnmorskan häromdagen, menade jag såklart MVC (mödravårdscentralen - säg det fyra gånger i rad efter ett par tequlia). Där var vi idag iaf, närmare bestämt hos Mama Mia för ett så kallat informationsmöte. Där vi fick lära oss om blommor och bin. Närrå.

En av deras barnmorskor (barn, mor, skor) höll en liten genomgång med oss och typ åtta andra par / gravida kvinnor om vad som kommer att hända, vad som kan hända, vad Mama Mia kan hjälpa till med osv. Var väl inte så mycket vi inte redan visste, men det var intressant att få veta lite mer om NUPP-test och lite annat rörande hela förfarande kring graviditeten. Vi blev även tilldelad en barnmorska som vi kommer att träffa framöver och som kommer ha hand om oss fram till det är dags för leverans.

K har varit lite orolig under dagen och kvällen, för nu känner hon sig inte lika illamående längre...paradoxalt nog eftersom hon inte gjort annat än klagat över det de senaste dagarna. Men förhoppningsvis är det åksjuke/akupressurarmbanden och Postafen'et som börjar göra sitt jobb i hennes kropp. Men lite orolig är det klart man blir.

Sidospår: "Köp din Hästens innan prishöjningen" Jävligt charmigt att hota sina kunder tycker jag. :-| Men med tanke på att man hotar butiksägare som vill ta in andra sängtillverkare i de butikerna man finns representerade i så blir man väl inte så överraskad. Hot verkar vara deras grej.

Berättade om graviditeten för min bäste vän T igår, han var den förste jag berättade det för. K har redan berättat för sina föräldrar även om jag tyckte det var lite för tidigt, en av hennes vänner har också fått reda på det. T blev överlycklig, och som han själv sa, det är nästan lättare att bli glad för någon annans skull i en sån situation - speciellt när det är såpass tidigt, för själv har man inte riktigt greppat att det här är på riktigt... till saken hör att han och flickvännen också ska ha barn om ett par månader. Pulka-race anyone?