Eländigt

Ikväll har vi varit på Psykoprofylaxkurs hos Mama Mia, kursen består av två tretimmarspass, ett idag och ett nästa tisdag. Men vi tänker inte gå dit nästa vecka. Vi tänker reklamera och be om pengarna tillbaka. Så. Illa. Var. Det.

Jag och K har ju tidigare gått den förlossningsförberedande kursen på Åsö Gymnasium med den charmerande Mona Göransson som jag tidigare, lyriskt, berättat om. Detta var samma sak, fast med ett par skillnader; mindre grupp (10 par), kursledaren Ulla Thörnblom var ungefär lika medryckande och engagerande som ett glas ljummet vatten, vi fick massera varandra i 10 min (av kursens 3 timmar) och sist men inte minst – eländet kostade 1795 kr (1995 om man går på helgen). Helt ofattbart. Känner mig lurad på 3 timmar av mitt liv.

Jag känner mig hemsk som gör ett sånt personangrepp, men jag vill avråda alla å det bestämdaste från att gå denna kurs. Ulla Thörnblom vår kurseledare läste innantill, famlade efter orden, blandade ihop de olika ämnena hon pratade om, avslutade alldeles för många meningar med "...kanske" och/eller ett litet nervöst skratt – inte speciellt förtroendeingivande alls. "Lustgas är den vanligaste formen av smärtlindring ... kanske". Är det det eller är det inte det...haaaallå?!
Och som sagt vi hade hört 98% av allt hon berättade ett par veckor tidigare på Åsö Gymnasium – på vilken 8 av de 10 paren hade deltagit på (och de återstående 2 paren skulle gå vid ett senare tillfälle), så om man nu inte behöver gå denna kurs om man varit på Åsö har Mama Mia gjort ett bedrövligt jobb med att informera om detta.
Det vi skulle lära oss (nåja) utöver det som alltså redan förmedlats på den tidigare kursen var att andas djupt och ta hjälp av buken, samt att massera vår partner så hon känner sig avslappnad.
Jag säger såhär, besök en (och då menar jag verkligen EN) yoga-klass på ditt gym, så har du lärt dig mer om andning än vad de 1795 kr ger dig hos Mama Mia. Massage tror och hoppas jag alla som har en partner på något vis redan utövar på varandra i någon form och vet något sånär vad denna tycker om.
Vi är alltså inte speciellt nöjda, så vi tänker be om pengarna tillbaka och hellre investera dessa i en god bok på ämnet. Innan du föder: en inspirerande guide till den nya psykoprofylaxtekniken verkar lovande och ger dessutom 1613 kr att spendera på något annat trevligt.

Uppdaterat: Se även Eländigt, del 2 för forsättningen på historien och Profylaxkurs, andra försöket.

Engagemang

Jag fick en så fin kommentar till ett tidigare inlägg som tyckte det var rörande att jag var så engagerad i graviditeten. Men jag förstår inte hur man INTE skulle kunna engagera sig?! Som kille är man ju så utanför, K har ju ett himla försprång på den här ungen som det är, så jag har ju inte råd att hamna mer på efterkälken genom att inte vara engagerad i vad som händer. Hon har ju nio månader på sig att lära känna September och vänja sig vid den nya lilla människan innan jag ens får träffa det lilla livet.

Det är väl nått man oroar sig lite för, det här med att hamna sist i prioritetsordningen, speciellt om man inte får den där omedelbara kärleken till barnet, det är ju lätt (enligt vad jag förstått) att man som kille kan ha lite svårare att så att säga ta till sig barnet och känna att det är en del av en till en början. Utanförskapet. Det är nog det jag oroar mig lite för. Därför försöker jag vara engagerad så att jag på så sätt känner mig lite närmare September och hur h*n utvecklas därinne. Sen har man ju ingen aning om hur det kommer vara när barnet väl dyker upp. Min kära far sa när jag frågade honom härom veckan hur han tyckte det var att få barn första gången (dvs mig) om han var nervös eller orolig; "Äh det är det inget att oroa sig för, fundera inte för mycket på det där, det är klart det kommer gå bra". Den härligt avslappnade och avväpnande inställning min far besitter :-) Man oroar sig för mycket, det är helt klart det.

Nu har det blivit dags för midsommar, som traditionsenligt firas i midsommarens högborg: Dalarna. Ska dit och visa upp magen för hela tjocka släkten som inte fått se underverket än. Fokus kommer de närmaste dagarna att ligga på sill, öl och kubb så bloggen tackar för sig och tar långhelg från och med nu fram till nästa vecka. Hoppas ni får en härlig midsommar allesamman :-)

Vecka 27. På fötter igen.

Snoret har nu äntligen släppt sitt grepp om min hjärna (två veckors förkylning var inte att leka med) och det har blivit dags att skriva lite igen.

Ja, vi är nu som sagt inne i vecka 27. September har nu växt till sig ytterligare och är nu ungefär 25 cm från hjässa till stjärt och väger in kring ett kilogram. Kring den här tiden börjar det bli dags för September att slå upp ögonen och näthinnorna bildas, och h*n kan börjar uppfatta skiftningar i ljus och mörker.
Vi har gått över från att ha varit väldigt könsneutrala i vår benämning till att mer och mer kalla September för henne då vi båda som jag tidigare nämnt fått för oss att det är en liten tjej på väg, men kan ju inte låta bli att tänka att det skulle bli lite snopet om det kom ut en liten kille nu när vi kallat magen för henne så länge. Men men, förhoppningsvis hörs det inte så mycket in i magen så September tar illa upp om det nu skulle vara så det ligger till ;-)

Ks mage putar ut riktigt ordentligt nu och om det tidigare var någon som tvivlade på att hon var gravid tidigare så är de tvivlen som bortblåsta nu. Vi får om det kanske dyker upp nån bild på magen här framöver :-) Hon mår fortfarande toppenbra vilket är himla skönt och de värsta hormonsvängningarna verkar också ha lagt sig eller så har hon lärt sig att hantera dem. De senaste veckorna har vi haft det väldigt mysigt, med mycket ömhet och närhet så det känns klart bättre nu än när jag beklagade mig lite här senast. Sexet, som det nog borde skrivas ett eget kapitel om, har gjort ett återintåg i våra liv den senaste månaden ungefär, inte i närheten av så frekvent som innan graviditeten, men nån gång då och då sådär vilket ju är trevligt, även om jag får lite känslan av att hon gör det mest för min skull. Men jag klagar inte. Det är riktigt häftigt att se vad som händer med magen när det går för K, den drar ihop sig och blir stenhård! ...som att man bytt ut livmodern mot en rejält pumpad handboll. Måste bli himla trångt för stackars September därinne, hehe, stackarn.

Det är en febril aktivitet därinne, det sparkas och slåss långa stunder varje dag, jag får ju oftast bara ta del av det som händer på kvällarna men även då händer det väldigt mycket. Det märkligaste är nästan sent på kvällarna, jag går oftast och lägger mig ett par timmar efter K eftersom hon ska upp så himla tidigt om mornarna, men då när jag kommer och lägger mig brukar jag lägga handen på magen och väldigt ofta är det full aktivitet därinne trots att K sover tungt...fascinerande! :-)

Föräldrarkurs del 2

Shit, hon ääär sååå grymm. Mona, barnmorskan som håller föreläsningarna vi går på. Idag var det del 2 (av 3) som handlade det om själv förlossningen. Tror kanske det var den bästa föreläsning jag varit på – alla kategorier (även om jag nu inte varit student och gått på så vansinnigt många i mina dagar). Hon fångar verkligen publiken och äger scenen med grym närvaro, humor, inlevelse, allvar, fakta, hon har liksom ALLT. Grymt. Och sen råkade det ju vara väldigt lärorikt också, men det känns nästan som en bonus man får på köpet liksom.

Idag var knappt ett öga torrt då Mona "förlöst" barnet (det är inte så att hon ställer till med teater direkt utan mer ett grafiskt berättande med härlig inlevelse) vilket t.o.m. framkallade en spontan applåd JAAA, det gick bra...ååå så fantastiskt! Iofs är väl inte hundratalet gravida, hormonstinna kvinnor de svåraste att locka ur ett par tårar, men jag hade också ett par som balanserade på tårkanalen, och jag tror inte jag var den enda.

Rekommenderas för alla blivande föräldrar. Inte bara er som ska ha första barnet. Boka in er – ni kommer inte ångra er.

Intelligent snor?

Blev inspirerad av Camilla (och kunde inte somna), så jag tog också testet – vilket tog en bra stund att göra (typ 15 min?), så gör det inte om du har massa annat som ligger och väntar.
Och trots att skallen är full med snor fortfarande lyckades jag ändå åstakomma följande, vilket jag nog måste säga att jag är rätt stolt över :-)



Vet ju att brukar klara mig bra på den typen tester som har med abstrakt tänkande att göra (från mönstring till lumpen tex) och lite svårare med ord/matte men här gick det tydligen rätt bra :-)

Där 10 är genomsnittet hade jag på de olika delarna följande resultat.
Bildfrågor: 17
Ordförråd: 17
Minnesfrågor: 15 (den typen test har jag aldrig gjort...lurigt!)
Relationsfrågor: 17
Matematikfrågor: 14

På styrkor/svagheter fick jag "Förväntad" på allihopa...dvs varken några speciella styrkor eller svagheter. Oh well.

Det enda jag saknar är att få veta vad jag hade fel på – och vad som var det rätta svaret på dessa frågor och varför, så hade man kanske lärt sig nått av testet också...

Förkylningsbomb

Tidigare denna vecka briserade en snorbomb i Papa Much's skalle och begravde alla påtänkta blogginlägg i dennas hjärna i ett tjockt lager grönt klägg. Saneringsarbetet har påbörjats och så fort några inlägg har räddats och desinficerats kommer de att publiceras. Vi tackar för ert tålamod. Snörvel.