September

Jag har fått för mig att det blir en flicka. Vet inte riktigt varför, det bara dök upp en liten tjej i mitt huvud ganska direkt efter att K pinkade fram det där plusset häromveckan.
Jag börjar misstänka att det kanske är för att jag nånstans allra längst innerst skulle bli om aldrig så litelitelite gladare (sjukt defensiv jag blev nu då) om det skulle ploppa ut en liten kille och att jag därför vill ställa in mig på att det blir en tjej, för att inte bli besviken, fast besviken är såklart helt fel ord, en nanomillimeter mindre exalterad, överlycklig och euforisk kanske är en bättre beskrivning. En liten tjej vore givetvis helt magiskt det också, men det är ju inte samma sak som en kille. Såklart.

Pappor vill väl ha pojkar och Mammor tjejer, är det inte så? Sin egen lilla avbild liksom. Det kanske inte är så konstigt egentligen, och ingenting att skämmas över. Tror jag. Men jag har som sagt fått för mig att det blir en flicka. Och jag brukar ha rätt, fråga K, hehe.
Häromsist kom jag fram till att det inte dög att kalla vår nya familjemedlem för den lille, så med tanke på det och på att E.T.A. är september, så får det bli projektnamnet för den lille här i bloggen framöver; September. Vilket ju skulle kunna bli ett fint flicknamn också...hm.