Vecka 8
Då var vecka åtta snart avklarad och allt har förflutit väl såhär långt. K har mått klart bättre den här veckan även om hon blir en aning illamående ibland, men det verkar framförallt vara när hon inte äter regelbundet som det uppstår på dagarna. Dock vaknar hon fortfarande på nätterna och mår dåligt ibland, hon vaknar, mår illa, nyser (?) och somnar om. Mycket märkligt. Och lite lustigt :-)
När det gäller maten verkar det mesta fortfarande fungera bra, det är snarare att hon blir sugen på vissa speciella saker - typ att hon blir väldigt sugen på lasagne eller potatis osv, snarare än att hon får avsmak för nått (förutom det där med nötterna då förstås). Däremot har hon slutat dricka Te, helt tappat sugen på det. Vilket är lite trist, ingen av oss dricker ju kaffe, så det blir lite ensamt vid kvällsfikat nuförtiden...
Kroppsmässigt har det inte hänt så mycket på K, möjligtvis en liten aning större bröst. Jag längtar efter att få se en mage nu, dels för att jag tror det kommer klä K otroligt bra (hon är iofs alltid lika vacker) och att det hela kommer känns lite verkligare.
Under vecka 8 har lilla September växt sig stor som ett krusbär (14-20 mm) och ögon och inneröra är inne i en viktig utvecklingsfas. Bröstkorgen växer och sträcker ut embryot en aning.
Läs mer om vad som vanligtvis händer under vecka 8 av graviditeten hos Growingpeople, Gravid.se och Vårdguiden.
6 kommentarer:
Gud vad spännande. Du anar inte vad gravidsugen jag blir när du berättar om din käresta! Jag försöker övertyga pappan här om att Peo måste få småsyskon. Men det går trögt :-/ Några tips :-)
Hihi, va roligt att du tycker det Camilla! :-)
Dessvärre har jag nog inget bra övertalningsknep, K har nämligen bedrivit "kampanj" i nära nog två år för detta...vad som fick mig att till slut gå med på det? Hm...vet inte exakt, tror det var många faktorer som spelade in.
Han ger nog med sig med tiden ska du se :-) Och är det inte trevligare om det är ett par år mellan dem?
Rolig blog.
fast - vet inte om jag tycker det är ok att läsa något så privat att du inte ens vill dela med den som skall bli mamma till ditt barn. Varför delar du dina känslor och tankar med oss och känner dig ofri att dela dem med henne? Om ni lever ihop och ni skall bli mamma och pappa - är det också bra för barnet att ha föräldrar som inte "håller på hemiligheter" för varandra. Sådant påverkar atmosfären hemma...
H.
Hej Henry, ja vad ska jag svara på det... Jag ser det inte som att jag går och håller på en massa hemligheter för K, men man har juh fortfarande rätt till egna tankar och funderingar trots att man har ett förhållande.
Och det finns nog egentligen ingenting jag inte skulle kunna ta upp och prata med K om, vi är väldigt öppna mot varandra, men vissa saker tar man för den sakens skull inte upp ändå, för att det inte finns nått att vinna på det. T.ex. vissa saker rörande graviditeten, K är orolig nog som det är, så då försöker jag hellre vara ett stöd än att spä på hennes oro med min egen. Är du med?
Men det finns inget jag skrivet här (än) som hon inte redan vet.
Tror att de flesta som skriver dagbok inte delar den med andra, man har det som ett mentalt bollplank för sig själv att skriva av sig saker och ting. Och så är det här också, även om Ni kan läsa den, men ni vet juh inte vem jag är :-)
ok, tycker jag låter sjysst - fast du kanske visar det för henne ngn gång?
Ja, det tror jag säkert att jag kommer att göra förr eller senare :-)
Skicka en kommentar